Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering pÄett ledarskap hos produktionsledare med utgÄngspunkt i en ledarskapsmodell ochmedarbetarundersökning. Vi har stÀllt oss frÄgor kring hur man kan arbeta vidare med ettresultat frÄn en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man anvÀnda sig avRederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus BÄten skall vÀlja ikommande kompetensutvecklingar för produktionsledare?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsansats dÀr vi med hjÀlp av fyra intervjuer ochanalys av en medarbetarundersökning kommit fram till vÄrt resultat. I förarbete och bakgrundtill denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi anvÀnder oss flitigt av.VÄrt resultat visar pÄ att BÄtens produktionsledare Àr bra pÄ att utföra arbete gÀllande attleverera resultat och att följa Rederiets kÀrnvÀrderingar. Men att fokus bör ligga pÄ att frÀmjaförbÀttringar, utveckla mÀnniskor och visa sjÀlvinsikt..

Denna intervjustudie försöker ge en inblick i hur yrkeslÀrare inom transportutbildningen tÀnker om kompetensutveckling och vad de kan göra för att behÄlla sitt kunnande frÄn yrkesbranschen. Resultatet visar pÄ att de Àr ganska nöjda med den kompetensutveckling de fÄr, men saknar en större kontakt med branschen. Det framkom ocksÄ att skolans ekonomi ofta fÄr styra vid val av utbildning..

För att kunna möta kraven som stÀlls pÄ dagens hÀlso- och sjukvÄrd krÀvs det i sjuksköterskans yrkesroll ett kontinuerligt lÀrande genom kompetensutveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta forskningsresultat angÄende sjuksköterskans kompetensutveckling. Resultatet visade att sjuksköterskor som genomgÄtt kompetensutveckling kÀnde sig trygga, kompetenta och nöjda i sin yrkesroll. Sjuksköterskans kompetensutveckling gynnade Àven arbetsgivaren genom att personalen blir engagerad och nöjd och dÀrmed stannade lÀngre pÄ respektive arbetsplats och inom yrket. Faktorer som hindrar sjuksköterskans kompetensutveckling mÄste analyseras och strategier för kompetensutveckling mÄste skapas för att kunna sÀkerstÀlla att kunskapsnivÄn inom sjuksköterskeyrket hÄller jÀmna steg med hÀlso- och sjukvÄrdens utveckling..

I dagens konkurrenssamhÀlle bestÀms framtiden för företag av ledarnas produktivitet och prestation. NÀr mÄnga företag försöker erhÄlla kvalitativ personal inom sina organisationer Àr det inte förvÄnande att mÄnga av dem anvÀnder sig av coachingföretag för att nÄ önskade resultat. Syftet med denna studie var att visa hur och varför coaching av ledare genomförs. Fokus lÄg pÄ att ta reda pÄ hur ledare vÀgleds genom coaching och hur de nya kunskaperna kan omsÀttas för att kunna tillÀmpas i arbetet i organisationen. Coaching Àr ett mÄngfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande.

Syftet med studien Àr att undersöka vad förskollÀrare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta Àr viktigt eftersom verksamhetens kvalitet Àr i hög utstrÀckning beroende av pedagogernas kompetens. FrÄgestÀllningarna i min undersökning Àr: hur ser pedagogerna pÄ sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.

Kompetensutveckling Àr en verksamhet som fÄr allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete Àr att utvÀrdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvÀrderas Àr ett eftersatt omrÄde sÄvÀl teoretiskt som praktiskt och forskning om Àmnet Àr nÀstintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete Àr sÄ svÄrgenomtrÀngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att anvÀnda som hjÀlpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvÀrdera kompetensutveckling..

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprÀtthÄller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser pÄ deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upprÀtthÄller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare pÄ deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att bÄde arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling Àr viktigt. Medan specialpedagogerna sÄg kompetensutvecklingen som vinning för dem, sÄg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Vi Àr pedagoger och Àr dÀrmed intresserade av lÀrande. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en insikt och förstÄelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har nÄgot hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling samt hur de ser pÄ vuxnas lÀrande. Uppsatsen bygger pÄ Ätta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi pÄ förhand definierat; att ha ett hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling genom att se till hela mÀnniskan i inlÀrningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lÀrande.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..

Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. HÀr pÄvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem Àr om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frÄgan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar utifrÄn syfte och problem Àr: Hur definierar de olika aktörerna i vÄr undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter pÄ kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger pÄ intervjuer och har en kvalitativ ansatts dÀr förstÄelse söks.

Kompetensutveckling Àr ett begrepp som under senare Är fÄtt ett ökat utrymme inom forskning och i samhÀllsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anstÀllda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att fÄ en förstÄelse över hur de intervjuade uppfattar lÀrande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling pÄ arbetsplatsen. FrÄgestÀllningen var: vilka uppfattningar finns det om lÀrande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lÀrande och kompetensutveckling pÄ arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lÀrande och kompetensutveckling i organisationen frÀmjas? Fyra teoretiska perspektiv pÄ kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsÀtt pÄ lÀrande har anvÀnds vid analysen.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..